I juli fick ELCK en tillförordnad ärkebiskop som ersätter biskop Walter Obare som av hälsoskäl begärt att avgå. Missionär Kerstin Nilsson har ställt några frågor till honom (Artikeln är skriven för Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland, SLEF)

Biskop Ochola föddes 1961 och är biskop i Lake Diocese, sjöstiftet.

Han är gift med Rut och de har fem barn:  Alex, Cornelia, Monica, Raija och Esther.

Jag ställde några frågor till honom för att få en bättre bild av den man som är ELCKs ärkebiskop i minst 90 dagar, det vill säga tills det blir ett val av ärkebiskop.

Biskop Ochola. Foto: Afram Pete

Var det något särskilt som fick dig att vilja bli präst?

– Nej, jag hade inte tankar på att bli präst utan hade en dröm att bli lärare. Jag gick ut Form 2 och Form 4. Sedan arbetade jag som butiksbiträde och assisterande butiksföreståndare. Jag var ju med i kyrkan och fick hjälpa till att läsa texter och ibland leda gudstjänsten. När sedan evangelisten och hans familj flyttade blev jag ombedd att ta över och leda församlingen. I det läget hade jag börjat trivas med affärsverksamheten och tänkte mig en framtid som affärsman.

Så kom annonsen att Matongo Lutheran Theological College (MLTC) skulle starta en ny kurs, Diploma in Theology 2. Församlingen ville att jag skulle söka men jag var inte intresserad. Så det gick en tid tills en ny kurs annonserades. Församlingen tryckte på att jag skulle söka och lite med tanken att jag inte kunde bli antagen skickade jag in min ansökan. Jag var en bland många som kallades till intervju och blev därför ganska förvånad när jag fick besked att jag antagits. Jag gick kursen som kallas DTC 3. Bland mina kurskamrater var bland andra den tidigare rektorn för diakonissutbildningen, pastor James Aera.

Efter avslutad kurs blev Ochola prästvigd 1993.

Några år efter sin prästvigning for prästen Joseph Ochola till Norge för fortsatta studier vid Fjellhaug Mission Seminary (Fjellhaug Misjonsskoler). Han studerade där och på Norwegian Lutheran School of Theology (Menighetsfakultetet) 1995–1996 och 1997–1998. När han kom tillbaka från Norge blev han kallad att undervisa på MLTC och blev ganska fort utsedd till Academic Dean. 2005 avlade sin doktorsgrad vid Concordia Theological School of Theology, Fort Wayne, Indiana, USA. Ställningen som akademisk dekan på MLTC ledde vidare till rektorstjänst där 2008 och den tjänsten innehade han till 2016.

Joseph Ochola vid en examen på Matongo.

Det har funnits och finns både vilja och planer på att MLTC tillsammans med lärarseminariet på Matongo ska bli accepterat som universitet. Ibland har dessa akademiska ambitioner verkat dominera. Som det är nu ligger de båda institutionerna under en gemensam ledning och kallas Neema Lutheran College. Via det privata kristna universitetet Daystar ordnas kurser framför allt i teologi som ger kandidatexamen (bachelor).

Finns det erfarenheter från din tid som rektor på MLTC som du kommer att ha nytta av i din roll som ärkebiskop?

– O ja, många erfarenheter, speciellt i rollen som administrativ ledare. Jag har haft kontakt med väldigt många olika personer, även professorer och lektorer och arbetat med olika styrelser och kommittéer. De erfarenheterna kommer jag säkert att ha stor nytta av nu.

Enligt ELCKs konstitution i ett fall där ärkebiskopen avgår plötsligt, som nu av hälsoskäl, och det behöver tillsättas en ny ska det ordnas val av ärkebiskop inom 90 dagar från tillsättandet. Jag är lite nyfiken på vad biskop Ochola ser som sin viktigaste roll under den här tiden.

T f ärkebiskop Ochola och ärkebiskop Obare leder gudstjänst på Uhuru Highway. Foto: Afram Pete

– Det viktigaste är att bana väg för ett val som görs av en enad kyrka, eller i alla fall en kyrka med en vilja till enhet. Det finns oerhört många utmaningar med många olika fraktioner inom kyrkan. Jag skulle önska att vi fick en kyrka där vi i enhet kan arbeta från en hörna av kyrkan till en annan.

Ocholas doktorsavhandling handlar om Försoning i afrikansk kontext enligt Paulus undervisning och i afrikanska sammanhang (kisii, luo, luyha). Mänskligt att se har vi en biskop som har goda förutsättningar att arbeta för försoning. Men Ocholas sätt att beskriva situationen visar att han är fullt medveten om att det är en svår sak att ena kyrkan, kanske inte ens en möjligt.

Låt oss fortsätta i bön för ELCK och för tillförordnade ärkebiskopen Ochola att han ska få möjlighet att arbeta för enhet och att det ska ge frukt och välsignelse.

Kerstin Nilsson