På grund av Kristus allena är vi rättfärdiga av nåd allena genom tro allena!
Som bekant är det nu 500 år sedan reformationen. Det som startade med en papperslapp på en kyrkport i Tyskland har fått efterverkningar långt utöver just den kyrkporten. Varför skulle man fira, undrar kanske någon, att kyrkan för 500 år sedan splittrades i två grenar till, den protestantiska och den romerska?

Självklart är det inte en splittring som någon firar detta år. Självklart vill en kristen att Kyrkan skall vara en, med en tro, ett dop och en Gud som är allas Fader. Men det som kallas Reformationen bör ändå firas. Det bör firas därför att det var det första riktiga tillfället då Skriften blev fri att läsa och förstå och gudstjänsten möjlig att aktivt delta i. Tidigare hade flera försökt att lyfta fram detsamma som Luther i detta avseende, men som svar från den romerska kyrkan fick dessa ett martyrskap i död och blod, samt konciliebeslut om att det var förbjudet att inneha och läsa Guds ord på det egna språket. Allt som dessa försök till reformationer ville åstadkomma var förstås inte gott, men de hade gemensamt att de ville kunna läsa och höra Guds ord till dem på sitt eget språk, samt en vilja att leva efter den sanning och det liv som därifrån strömmar. Att det på 1500-talet till slut blev en verklighet är något att fira! Här står vi och kan inte annat.

I Peru firas förstås också att Skriften blev fri och att sanningen om Guds nåd till alla folk fick ljuda på folkspråken. De tre församlingarna i Chiclayo har under tre söndagar haft gemensamma gudstjänster med de eviga sanningarna Skriften allena, Nåden allena, tron allena som teman. Efter varje gudstjänst har det serverats på mat och även tårta. Mitt i allt detta ville vi missionärer från Sverige (MLS) också gärna bidraga med något. Därför anordnade vi helt enkelt en reformationsfest dit alla var välkomna.

Onsdagen den 25 oktober gick det hela av stapeln. Vi missionärsfamiljer, Smetanas och Anderssons, förberedde oss i dagarna innan. Här i Peru är till exempel det att dekorera festsalen en mycket viktig del av en fest. Vi gjorde därför vad vi kunde för att något så när leva upp till deras dekorationsstandard. Vi vek pappersblommor, girlanger, blåste otaliga ballonger och när vi till slut fått upp allt var vi ändå nöjda. Färgtemat var givetvis enligt vad som återfinns i lutherrosen och därav blev det en väldig variation av färger – blått, gult, grönt, vitt, rött och svart.

Själva festen höll till här i Chiclayo centrum för att underlätta för personer från alla tre församlingar att komma. Vi fick möjlighet att hålla till i en slags pingstkyrka som ligger bara några 100 meter från familjen Smetanas hus. Många av de 80 anmälda peruanerna kom för ovanlighetens skull precis i den tid som stod angivet i inbjudan. Efter lite mingel med bål och ”bocaditos” samlades alla i denna kyrkas fina samlingssal. En musikergrupp med med medlemmar från alla de olika församlingarna satte vi ihop med tanke på detta tillfälle och dessa ledde oss övriga i sång.

Henrik och Janne stod sedan för undervisningen för de vuxna. De visade en film om Martin Luther och hans upptäckt och ledde sedan församlingen i samtalsgrupper med särskilda frågor relaterade till avsnitten i filmen. Detta material används redan av NLM runt om i Sydamerika och det var från dem som vi fick inspirationen. Annis, Beccy och Cornelia hjälptes åt med barnundervisningen. Efter sång, lite skådespel av Annis, pyssel, gelatina (en form av efterrätt), popcorn, fiskedamm med godispåse och leksak så verkade barnen mer än nöjda och mätta.

Även för de vuxna anordnades lek genom en ”levande tipspromenad”. Av de skallande heja-ropen att döma så verkade alla uppskatta tävlingen.

Så bjöds det förstås även på mat. Här i Peru står man väldigt sällan i kö för att själv ta av den mat som enligt den svenska modellen skulle stått uppställt på ett serveringsbord. Istället sätter sig alla på en stol och så väntar man på att värdfolket ska komma och servera. Efter att vi själva så många gånger fått bli serverade av människor i de olika församlingarna så var det väldigt roligt att det var vi som fick gå runt och dela ut mat och fylla på med dricka. Det faktiskt en stor en glädje att så konkret kunna få tjäna varandra! Som avslutning på måltiden bjöds det på både muffins och tårta med luterros-tema. Duktiga Susie som är med i Las Lomas, vår församling, stod för det hantverket.

När klockan var ca 22 var det dags för den avslutande andakten, som pastor Merci från San Antonio höll i. Och sist med inte minst så var det också dags för den utlovande ”la sorpresa” dvs överraskningen. Detta att ha en överraskning som man skickar med gästerna är också en viktig del av en peruansk fest. Denna gång bestod överraskningen av en egenupptryckt t-shirt. Trycket föreställer förstås lutherrosen och bibelordet från Rom 1:17 som på svenska är ”den rättfärdige ska leva av tro”.

Detta är också det vi fick fira: att Luther fick bli använd av Gud på ett sådant sätt att denna bibliska sanning på nytt fick lysa fram. Vi tackar Gud för att att han använder helt vanliga människor som Luther och oss själva till att nå ut med evangeliet att på grund av Kristus allena är vi rättfärdiga av nåd allena genom tro allena.

I Kristus! / Henrik, Beccy, Mathea och Clara