Det är Jungfru Marie Bebådelsedag i dag och i morgon. Att en dag kan vara  två dagar förklaras av att man för drygt sextio år sedan i Sverige tyckte att det var lite för många helgdagar, så att man flyttade JMB till den söndag som infaller närmast 25 mars. I år blir det söndagen 26 mars.

Men det är förstås 25 mars som är den ”riktiga” JMB. För att det är då nio månader till juldagen. Och det tar nio månader för ett barn att växa från befruktning till födelse. Jul förresten då äter vi skinka, sill och gröt. På JMB äter vi … våfflor!?

Finns det månne en förklaring att hämta ur kyrkans rika tradition, något om att man i fornkyrkan endast åt rutig mat vid änglabesök eller dylikt. Nä, det gör det inte. Kopplingen ligger i ordens likhet – likheten mellan ”Vår fru” och ”våfflor”. För tidigare kallades JMB för Vårfrudagen i Svea rike. ”Vår fru” var den gamla titeln på Jungfru Maria. I analogi med våffeldagen skulle vi alltså mycket väl kunna införa färs-rätter vid Kristi himmelsfärdsdag och tacos vid Tacksägelsedagen.

Mattraditioner är inte oviktiga, men inte heller väldigt viktiga. Och när det gäller JMD så är det inte våfflorna som är viktigast, utan den världsunika händelse som inträffade den första JMD. Den som evangelisten Lukas berättar om i första kapitlet av sitt evangelium:

I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som hette Josef och som var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: ”Gläd dig, du som fått nåd! Herren är med dig.” Men hon blev förskräckt av hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.


Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. Han ska vara kung över Jakobs hus för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut.”


Då sade Maria till ängeln: ”Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man.” Ängeln svarade henne: ”Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son. Och din släkting Elisabet är också havande med en son på sin ålderdom. Hon som kallades ofruktsam är nu i sjätte månaden, för ingenting är omöjligt för Gud .”

Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne.

Lukas var en läkarkollega till mig. Han hade mer än ett hum om hur en människa blir till. Han skriver om ofruktsamhets problematik (kap 1), om att ”skaffa barn ” (kap 20), om eunucker (Apg 8) och ”sexuell omoral” (Apg 15). Lukas visste hur barn blir till – utan att ha läst Lennart Nilsson bok. Och Maria visste hur ett barn blir till.  Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man.

På Svenska kyrkans hemsida finns en beskrivning av JMB. Där lyfter man mycket riktig fram att Maria ställer frågan om hur det ska ske. Men sedan snurrar man till det och skriver: ”Men ängeln kommer med Guds löfte om att vara nära henne. Den säger henne att hon inte skall vara rädd.”

Nope – ordningen var inte sådan. Först hälsar ängeln (artigt himlaväsen) och Maria blir rädd. Då kommer uppmuntran att Maria inte behöver vara rädd, följt av budskapet (bebådelsen) om att hon ska bli gravid (varför envisas våra bibelöversättare med ordet ”havande”) och föda en pojke.

Det ger anledning för Maria att fråga hur, eftersom hon vet hur barn blir till. Och ängeln svarar att Anden ska komma över dig och att det omöjliga (att bli gravid utan man) är möjligt för Gud.

Nu vet jag inte om det är en webbredaktör som läst Skriften illa, men risken finns ju att det är någon av Svenska kyrkans präster eller teologer som gjort det. De borde kunna läsa bättre innantill. Och kanske också utantill. För den där händelsen på ur-JMB är så viktig att den inkluderats i den mest sprida, använda och älskade (?) trosbekännelsen:

… Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helige Ande, född av jungfrun Maria …

Söndag efter söndag, år efter år, sekel efter sekel har det varit den kristna kyrkans bekännelse. Jesus föddes av jungfru Maria som blivit gravid genom den Helige Ande. Just som Lukas – och Matteus – berättar. Den bekännelsen är en omistlig del av tron på inkarnationen, att Gud har blivit människa.

JMB är värd att uppmärksammas och firas, med både våfflor, noggrann bibelläsning och frimodig bekännelse.

/ErikJA