I kristen tro hör lära och liv samman. Hur vi lever våra liv spelar roll och det är meningen att vår tro på Gud ska få påverka valen vi gör i vardagen. Men sättet vi lever våra liv på säger samtidigt något om vad vi djupast sett tror på. När Bibelns profeter och lärare kritiserar människors livsstil handlar kritiken djupast sett om att människor har en felaktig förståelse av vem Gud är.
Formulera, förklara, försvara
Som en kristen rörelse är det vår plikt att, efter bästa förmåga, formulera, förklara och försvara den kristna tron och berätta vilka konsekvenser denna tro bör få i våra liv. Detta har Kristi kyrka i alla tider behövt arbeta med och ELM:s ledning vill ta detta ansvar på stort allvar. När ELM grundades 1909-1911 var det bland annat på grund av förändringar i den kristna läran. I den andra paragrafen i ELM:s stadgar står det:
“Mina älskade, trots min stora iver att skriva till er om vår gemensamma frälsning fann jag det nödvändigt att skriva och mana er fortsätta kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga. Hos er har det nämligen nästlat sig in vissa personer vars dom för länge sedan är förutsagd i Skriften. De är gudlösa, de förvränger vår Guds nåd till försvar för omoral och förnekar vår ende Härskare och Herre, Jesus Kristus.” (Vers 3-4.)
Detta ska inte tolkas som stel konservatism och en övertygelse om att allt som är gammalt är bra. Inte alls. I stället är vi övertygade om att Gud har sagt allt som behöver sägas om sig själv för att en människa ska kunna få en fullkomlig och god relation till Gud, och att Gud på ett särskilt sätt har berättat om sig själv genom Jesus Kristus (se Hebréerbrevet 1:1-3). I Bibeln är det Gud själv som definierar sig, och ingen människa kan göra anspråk på att bättre kunna beskriva Gud än Gud själv. Det är därför vi vill kämpa för att bevara tron som den har överlämnats åt oss. Samtidigt måste vi sträva efter att ge Bibelns svar på de frågor som samtiden ställer och i den processen finns det gott om utrymme för kreativitet och nytänkande, samtidigt som troheten mot Guds Ord bevaras.
Lärorådet
Detta arbete har bedrivits på många olika sätt inom ELM under 1900-talet, men 2010 beslutade årsmötet att inrätta ett så kallat Läroråd, med ett särskilt ansvar för tro och bekännelse inom ELM. Syftet var att lyfta av styrelsen huvudansvaret för teologin och ge det till män med stort förtroende inom ELM.
Lärorådet regleras av 30 a § i ELM:s stadgar, och har fem ledamöter. Två representanter är ledamöter i ELM:s styrelse och två är valda av predikanterna i ELM. Den femte representanten är utvald av ELM:s styrelse och måste inte vara styrelseledamot. ELM:s styrelse bestämmer vem som ska vara ordförande i Lärorådet. Den femte ledamoten har ända sedan rådets inrättande varit missionsledaren för ELM och denne har även varit fungerat som ordförande. Man väljs in på tre år i taget och man kan väljas om efter dessa tre år.
Sedan september 2023 sitter följande personer i Lärorådet: Henrik Nilsson (ELM), Peter Henrysson (ELM), Martin Helgesson (predikant), Erik J Andersson (predikant), Daniel Ringdahl (missionsledare och rådets ordförande).
Gruppen träffas 4-6 gånger per kalenderår och försöker huvudsakligen träffas fysiskt. Oftast finns det några ärenden på bordet att behandla och då gör man det i tur och ordning. Någon i gruppen har förberett ett diskussionsunderlag och sedan följer samtal och försök att komma till beslut. Vissa frågor är större än andra och tar därför längre tid att förbereda innan de kan gå till beslut.
Rådet finns till för att tjäna ELM och flera olika instanser kan skicka frågor till Lärorådet att behandla. ELM: styrelse kan göra det men också missionsföreningarnas styrelser. Det är också möjligt att väcka frågor på t.ex. ELM:s årsmöte och be Lärorådet utreda frågan, och även privatpersoner kan skicka ärenden till gruppen även om utrymmet för att behandla privata frågor av naturliga skäl är mer begränsad.
Så här beskriver stadgarna Lärorådets uppdrag:
30a § Läroråd
Styrelsen skall utse ett läroråd med fem manliga ledamöter.Valbar till lärorådet är person som samtycker till 1 och 2 §§ i dessa stadgar. Till styrelsen adjungerad representant från Ansluten samverkansorganisation skall ha rösträtt vid val av ledamot till lärorådet. Två ledamöter skall vara styrelseledamöter. Två ledamöter skall vara predikanter och nomineras av predikantkåren. Mandattiden för ledamot i lärorådet skall vara högst tre år. Styrelsen utser ordförande i lärorådet.
Lärorådet skall ha ett särskilt ansvar för läran och förkunnelsen och behandla frågor som rör andligt ledarskap och lärofrågor. Rådet skall ansvara för vägledning, utbildning och fortbildning av predikanter samt för vägledning i frågor som rör samarbete med andra samfund och missionsorganisationer.
Rådet skall pröva persons lämplighet som av styrelsen föreslagits till att kallas till predikant eller missionär. Lärorådet har rätt att väcka frågor av läromässig karaktär för styrelsen att handlägga. Rådet har rätt att låta årsmötet pröva beslut som fattas av styrelsen som lärorådet finner oförenligt med Bibeln och den evangelisk-lutherska bekännelsen.
Avslutade ärenden
Följande ärenden har Lärorådet behandlat och kommit till beslut i. (Ärenden som gäller enskilda personer finns inte med i listan.)
- Svar till ELF Hässleholm om huruvida kvinnor bör predika i ELM (2024)
- Svar till Roseniusföreningen om predikantledd sakramentsförvaltning (2022)
- Vägledning till god ekumenik. (2020)
- Om mötesledarskap och andligt ledarskap. (2019)
- Vilken version av Herrens bön? (2018)
- Svar till ELM:s Nämnd för Mission i Sverige angående präster i predikantkåren. (2016)
- Predikantens ställning i Ordets tjänst. (2014)
- Vilken bibelöversättning? (2013)
- Svar till Strandhems styrelse angående vilka präster man bör använda. (2013)
- Kan man vara ELM-predikant och samtidigt präst i Svenska Kyrkan eller EFS? (2013)