Teologisk undervisning i Etiopien

Nu har jag varit i Etiopien i drygt tre veckor. Förutom en kort mellanlandning i Addis Abeba, för att möta kyrkans ledare, har jag befunnit mig i Soddo i Wolaita synoden. Soddo ligger 32 mil söder om Addis Abeba. Här har jag undervisat varje veckodag och predikat i fyra olika kyrkor på söndagarna.

Wolaita synoden är den numerärt största synoden i Etiopiens Evangelisk Lutherska Kyrkan (EELC). Man räknar med mer än 12000 medlemmar här. Det finns en positiv drivkraft här. Trots bristande ekonomiska resurser så driver man ett omfattande arbete utan ekonomiskt stöd utifrån. Det är beundransvärt att se den offervilja som finns för att Guds rike ska växa till. På flera platser har man outreach-arbete med syfte att bygga nya kyrkor.

Söndagsgudstjänst i den nybyggda kyrkan i Geshi, invigd i september i fjol. Geshi är ett område i Soddo, några kilometer från stadens centrum.

Det är fantastiskt att se den goda sammanhållningen i synoden. Synodens president är qes Yakob Tizazu som också är vicepresident i hela EELC.

Qes Yakob Tizazu, synodpresident i Wolaita, längst till höger. Till vänster om honom, qes Matteos och qes Elfios (längst till vänster). Bilden från högmässa i Soddo i samband med synodens årsmöte.

I Wolaita försöker man utrusta sina arbetare med teologisk undervisning. I Etiopien är man starkt influerade av karismatik med profetiskt tilltal. Flera utger sig för att vara apostlar. Nästan allt handlar om vad den helige Ande gör genom oss och i oss. Vad som saknas är den helige Andes förhärligande av Jesus och honom som korsfäst, och vad det innebär för oss. Här har EELC en stor utmaning att ta sig an. Det är därför lovvärt att synoden i Wolaita, på eget initiativ, driver ett teologiskt seminarium. Kvaliteten håller inte samma standard som seminariet i Asella. Men man får ändå säga att det är behjärtansvärt att det ges någon undervisning, istället för att inte ge någon alls. Studenterna är fattig, några av dem är över 40 år och verksamma i olika församlingar. De har inga förutsättningar att flytta till Asella för tre års studier. De flesta skulle heller inte klara av studierna i Asella. I Asella sker undervisningen på engelska (åtminstone delvis). De flesta av de tolv studenterna i Wolaita kan ingen engelska. Här har jag undervisat om pastoral teologi utifrån pastoralbreven (1-2 Tim och Tit). Jag har undervisat på engelska och så har det tolkats till Amhariska av någon av de två lärarna vid seminariet, qes Dawit Daniel och qes Mesfin Israel. Den senare direktor för seminariet.

Normalt sett har man undervisning i Damot Bossa, som ligger knappt en mil från Soddo. Där har jag undervisat tidigare år. Den här gången höll jag min undervisning i Soddo. Det har varit mycket regn under min tid här, och vägen till Damot Bossa har varit dålig.

Undervisningen har skett i en nybyggd lokal på kyrkans område i Soddo. Lokalen, som för tillfället stod oanvänd, är avsedd för kyrkans “compassion”-arbete. Lokalen kommer att inredas som ett bibliotek med bänkar och stolar. För seminariets framtid hade det varit utmärkt att kunna nyttja den lokal för undervisning.

Studenterna i Wolaita framför byggnaden där undervisning hölls. Flankerade i bakre ledet av, längst till vänster: qes Dawit Daniel, och längst till höger: qes Mesfin Israel.

Just nu befinner jag mig i Addis Abeba. I eftermiddag åker jag vidare till Asella. I morgon är det graduation på Lutherska teologiska seminariet där. Nio studenter har fullbordat tre års teologiska studier. Jag var där och undervisade dem i november. Redan då inbjöds jag att delta vid deras examen, som alltså är i morgon. ELM-BV har under många år gjort betydande insatser i Asella. Det känns hedrande för mig att få stå som representant för ELM, med den omfattande historia som finns bakåt i tiden, vid högtiden där i morgon. Jag har blivit ombedd att predika och kommer också att framföra personliga hälsningar till studenterna.

Tack till er alla som står med i förbön! Fortsätt att be för kyrkan i Etiopien!

David Appell

 

 

 

 

 

 

Andra inlägg

Ett sorgligt farväl

Ett sorgligt farväl

Nu sitter jag och Vilma på ett tåg påväg till Mombasa där vi ska ansluta till Bina och hennes familj. Mombasa är en...

Tom på energi, full av kärlek

Tom på energi, full av kärlek

Hej Sverige! När jag ser tillbaka på de senaste två veckorna blir jag glad och sjuk imponerad över allt vi hunnit med....

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.