Hejhej, Vilma här. Vi mår bra, lite småförkylningar i gruppen men vi kämpar på ändå och har det riktigt kul tillsammans och med alla superhärliga människor här. Dagen har innefattat en gudstjänst med församlingen i Las Lomas samt medverkande i ett barnevent.

Gudstjänsten var enkel. Förutom oss och missionärsfamiljerna var det 11 peruaner. Mina spanskkunskaper prövades hårt när jag fick försöka översätta Jannes predikan till Kim som satt bredvid. Det var tur att Henrik själv, som under gudstjänsten var mötesledare, översatte stora delar av resten av mötet så att jag slapp försöka översätta alla svåra ord i t.ex. syndabekännelsen eller instiftelsen av nattvarden. Gudstjänsten blev ganska lång, ca 2,5 h, trots att den var en förkortad version. Även om det gjorde ont i öronen pga otakten och tondövheten i musiken och sången var det härligt att höra att alla verkligen sjöng från hjärtat. Efter gudstjänsten stannade vi kvar i kyrkan och blev bjudna på den klassiska maten, ris och kyckling, vilket vi har fått minst en gång varje dag sen vi kom hit. Dessa dagar känner jag mig väldigt lyckligt lottad av att faktiskt få ha just ris och kyckling som favoritmat.

På eftermiddagens barnevent kom ca 35 barn, vilket var härligt! Vi höll i några lekar (“Kom alla mina små kycklingar”, “Fruktsallad” och en namnlek med en ballong), försökte göra ett enkelt drama med alla barnen om det förlorade fåret och sjöng även några barnsånger. Även här, när man skulle försöka förklara och leda 35 barn i en lek eller ett drama, prövades verkligen spanskkunskaperna. Men nu börjar det släppa lite och alla samtal blir lättare och lättare. 7 år av spanskstudier har varit till stor nytta.

Jag har fascinerats av den trogenhet som finns hos många av peruanerna här, som exempelvis Miriam som håller i ungdomsgruppen i San Antonio varje vecka, vilken vi besökte igår, och även Suzie idag som varje vecka hjälper till i Las Lomas med både projektorn, sången, barnsamlingarna och textläsningen. Det är uppmuntrande.

Nu väntar en god natts sömn. ¡Nos vemos!