En härlig helg i Piura

Solen har just börjat stiga upp när mitt flyg går in för landning på landningsbanan på Piura flygplats. Värmen slår emot mig när jag kliver av planet även om det är tidigt på morgonen. Piura är känt för sin värme. Jag checkar in på ett café på flygplatsen för att närvara digitalt på ett sammanträde med Nämnden för utlandsmission (NUM). Det går lite sådär på grund av dålig uppkoppling men det är ju ändå bra att man kan vara med trots att man är på andra sidan jordklotet. Efter sammanträdet åker jag och checkar in på ett vandrarhem och ett par timmar senare anländer ungdomsteamet från Chiclayo. En gång i månaden åker våra volontärer Maria, Gustav och Clara hit för att hjälpa till med missionsarbetet och ganska ofta så följer några ungdomar från Chiclayo med. Denna gång är det fyra ungdomar som rest med. Ett härligt team på sju ungdomar som är redo att tjäna och göra en insats i missionsarbetet i Piura. När alla installerat sig på vandrarhemmet så går vi till kyrkan som ligger bara fem minuter bort. I kyrkan möts vi av pastor Gonzalo som tar emot oss med en öppen famn.

Efter lite lunch går vi en sväng runt i området kring kyrkan för att bjuda in till helgens möten. Gonzalo är verkligen en evangelist och han lägger mycket tid på att skapa kontakt i det område där kyrkan nu ligger. Det märks att folk känner till honom när han vandrar runt på gatorna.

Vid 17-tiden börjar barnen droppa in i kyrkan och kort därefter sätter programmet igång. Idag är det åtta barn som kommer och en av dem har kommit för första gången. Jag lägger särskilt märke till en av tjejerna, Camilla, som lyssnar väldigt intensivt på undervisningen som idag handlar om Rut och Boas. Efter undervisning och sång får barnen sina målarböcker som de brukar måla i.

På kvällen är det ungdomsgrupp. Denna vecka är det två ungdomar som kommer men eftersom det redan finns sju unga från Chiclayo på plats så känns det inte som att det är så få. Några av de unga i Piura har varit i Chiclayo och träffat några av ungdomarna där. Det är så uppmuntrande för de unga i Piura att det kommer ungdomar från Chiclayo dit eftersom de annars är så få. Vi hänger en god stund ut på kvällskvisten innan vi avrundar kvällen.

Efter en god natts sömn traskar vi återigen mot kyrkan. Pastor Gonzalo har ordnat frukost till oss. En riktig lyxfrukost med rostade mackor och hemmagjord juice. I slutet av frukosten börjar gudstjänstbesökare droppa in och så hjälps vi alla åt att förbereda för gudstjänst. Några ställer fram stolar och andra förbereder de sånger vi ska sjunga. Vi får en fin och välsignad gudstjänst tillsammans. Ungdomsteamet från Chiclayo hjälper till att spela och sjunga och läsa texterna vid gudstjänsten samt att fixa kyrkfika efteråt. En av männen jag samtalar med vid kyrkfikat berättar att han jobbar på marknaden och träffat Gonzalo där. Nu kommer han troget till gudstjänsterna. Gonzalo tar alla chanser han får att berätta om Jesus och bjuda in till kyrkans verksamhet.

Vilken förmån för mig att få vara med i denna härliga helg i Piura. Det är så fint att se hur volontärerna och ungdomarna från Chiclayo är så ivriga att få hjälpa till i missionsarbetet. Dessa besök är till stor uppmuntran för pastor Gonzalo som annars står ensam i arbetet. Det bästa vore om några av de kristna i Chiclayo kunde flytta hit till Piura och hjälpa till i arbetet men när inte detta är möjligt så får vi hitta andra sätt att stödja arbetet på det sätt vi kan. Tidigare åkte kyrkans pastorer upp men det var ett tag sedan så vi hoppas på att de kan göra det oftare framöver. Pastorerna i Chiclayo har fullt upp med sina egna församlingar så det är inte bara lätt att åka iväg, men Gonzalo behöver deras stöd. Fortsätt att be för arbetet i Piura. Det är mäktigt att höra att Gud välsignar arbetet i Piura och att Guds ord får slå rot i människors hjärtan. Det numera något fler som kommer till församlingens aktiviteter och vi anar en smygande tillväxt i församlingsarbetet där. Det är stort! Vi sår – och Gud ger växten!

Rakel Smetana

Andra inlägg

Hejdå Kenya!

Hejdå Kenya!

Hej vänner! Våra fyra månader är nu slut och imorgon är det dags att åka hem till Sverige. Med mycket känslor ser vi...

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.