En till månad har gått och nu befinner vi oss i stilla veckan. Det har varit spännande veckor med besök av Gustavs danska vänner, Rakel, Hanna Nilsson, Maria Rubenson och, till slut, båda Gustav och Claras familjer. Jag har njutit av en stor leverans av svensk godis och knäckebröd. 

Vi fick en underbar helg i Piura för två helger sedan. Vi åkte med 3 ungdomar från San Antonio och en från Las Brisas. Och vi möte upp med en äldre ungdom från Norrland. Det var inspirerande att se deras iver och beredvillighet att tjäna. Det var så varmt i restaurangen som vi åt lunch på att vi ställde borden ute på gågatan och satt som lärjungarna i nattvardstavlan. Vi behövde vila från maten och värmen en stund efteråt och sedan gick vi ut och samlade barn till barngruppen för att sjunga och måla. Vi sjöng en ny sång som jag tyckte väldigt mycket om: ”Si Tuvieras Fe Como un Granito de Mostaza” eller ”Om du hade tro som en senapskorn.” Rolig och catchy! Efter barngruppen fick Leidy gänget att städa hela kyrkan! Hon frågade mig om jag tyckte det var en bra idé, vi satt igång och shoofs! alla var igång. Det gick snabbt när alla hjälptes åt. Häftigt att se! 

Frukost a la Gonzalo.

Städandet…

Gänget från Chiclayo!

På söndagkväll åkte tjejerna vidare till Colán för att se havet. Vi övernattade på en mysig hotel som satt precis intill vattnet. Vi fick äta frukost med havsdoft och en vacker vy. Det var verkligen värt en liten omväg hem till Chiclayo. Den veckan efter Piura-helgen var det en ganska vanlig vecka. Vi fick besök från Gustavs vänner som vi fick visa runt. De var med på Coffee & Game och Eriks 9-års kalas! Det var fint att kunna ta emot och lära känna dem eftersom Gustav inte hade möjlighet. I slutet på veckan blev jag förkyld, men jag var med på mina aktiviteter. Den helgen började grupperna träna på vad de skulle bidra med på påskdagen! Jag och Leidy lärde yngsta barnen en dans och IXOYE övade in en drama. Vi fick också se de nya toaletter som är en del av kyrkans byggprojekt i San Antonio. 

Frukost på hotellet i Colán.

Den gamla toaletten i San Antonio.

Det nya bygget med separata rum till män och kvinnor. Det finns tom dörrar nu. 🙂

Det som är mest fantastisk med att vara i Peru är att lära känna de människor i församlingarna som dedikerar sin tid till att tjäna och göra det möjligt för andra att lära känna Jesus. De senaste veckorna har jag haft många fina personliga möten med människor. I saknaden av Clara och Gustav fick jag följa med Rakel på hennes inbjudningar. Jag känner att jag har fått fördjupa relationer vilket jag har längtat efter. Rakel är verkligen en inspiration när det gäller att möta människor på djupet. 

Sadith Bensus från Las Brisas församlingen. Frukost hos Mariela innan gudstjänsten.

Priscilla fyller år! Vi fick fira med henne och familjen.

David fyller år! Knytkalas med IXOYE.

Det har varit mycket firande senaste tiden. Peruanerna är bra på att ta vara på varje chans att fira något. Det är väldigt kärleksfullt. Förra söndag var det en stor fest när Dennis och Davids Mateo blev döpt i San Antonio. IXOYE (tonårsgruppen) hjälpte städa och förbereda lokalen kvällen innan. Då fick jag mysa med och ta hand om lilla Mateo. Cloty, syster till Isabel, kom också och bjöd mig på kvällsmat: de hade riktig get (de brukar göra det på kokött) och yuca. På söndagen så var vi i San Antonio från 10 till 16. Rakel är fader till Mateo och fick uppleva traditionerna som den rollen innebär: hon fick 4x så mycket mat som alla andra på festen! 

Mateo döps i San Antonio av Pastor Merci.

Bildväggen på dopfesten.

Clara och Gustavs familj på dopfest!

I måndags morgon för en vecka sedan fick vi säga hejdå till Rakel. Det var en stor uppmuntran att ha henne här! Claras familj stannade några dagar i lägenheten och sedan åkte de vidare till Lima. Hanna och Maria stannade med mig några nätter medans Clara var borta. I onsdags så gav Gustav en fin andakt över varför Jesus dog på korset: för att han älskar oss. Enkelt men djupt. I torsdags hade vi en fin andakt och häng hos Unossons. Vi övade också en sång att bidra med på påskgudstjänsten (”Were You There?” på spanska). I fredags var vi på tur till Mayascon (1 timme från Chiclayo) med ungdomsgruppen från San Antonio. Vi vandrade upp till vattenkällor och badade några timmar. Det var härlig gemenskap och vacker natur! Vi gick ut och åt för att fira Marias födelsedag när vi kom hem på kvällen. Det var också gudstjänster och filmer i församlingarna på torsdag och fredag för att fira stilla vecka.  

Wilo och Emanuel kom också för att säga hejdå på flygplatsen.

Mayascons vattenkällor. Det tog 45 minuter i stekande sol att komma fram.

Vi fick vandra med fina vyer!

Maria firar hennes dag i Peru

Igår, påskdagen, var det en sammanlyst gudstjänst med alla församlingar i IELCH: Las Brisas, Las Lomas, San Antonio och Piura. Vi firade gudstjänst i tre timmar med lovsång, predikan och många ”especiales” (bidrag från olika grupper): sånger, danser och drama. Det var så fantastiskt att ha alla kära bröder och systrar på en plats! Mitt hjärta var så glad. Maten tog slut men det betydde bara att gemenskapen kunde fortsätta medans vi väntade på att mer mat skulle förberedas. Några av kvinnorna hade varit där sedan kl 5 och grupperna i San Antonio hade städat och dekorerat sent efter vi hade en film kväll på ungdomsgruppen. Mycket jobb men mycket välsignelse också! På kvällen så hade vi besök från Piuras ungdomar på ungdomsgruppen i Las Brisas. De bodde där den natten. Så fin gemenskap! Vi har också redan firat Gustav, som fyller år den 4:de april, 3 gånger med torta och läsk i olika grupper! 🙂 

Full kyrka med folk som filmar en drama.

Ungdomsgruppen (och några till) i SA firar Gustav!

Gustav firas på IXOYE.

Nu åker Gustav till Cusco med sina föräldrar och om en vecka är det min tur! Vi fortsätter att njuta av vardagen här: solen, frukten och de underbara människor som vi får leva med här. Tack Gud för möjligheten att vara här och lära känna dig och ditt hjärta för dina barn djupare. Tack att du omsluter oss i allt vi gör. Amen! 

Kram från Peru!

Maria