Hej allihopa! Under de sista dagarna i november tänkte jag “det är inte så varmt här som jag trodde och det är ju ändå snart sommar!”. Tji fick jag när december kom och det helt plötsligt rinner längs ryggraden av att gå i fem minuter mellan kyrkan och hemma. Drack te precis innan ett möte vilket resulterade i två svettiga timmar. Numera dricker jag bara te framför en fläkt med fullt blås, eller så håller jag mig till kylskåpskallt vatten.

Visst, för mig som inte trivs med de långa och mörka vinterdagarna i Sverige så låter det underbart att få en paus från det. Men, det är inte bara härligt. Jag klarar värmen bättre än jag trott, men under de varmaste månaderna här (januari och februari) har jag en del resor planerade, vilket jag verkligen inte ångrar nu. Möjligheten att ta sig söderut eller till havet blir mycket välkommen.

Anna Nord, volontär