ELMs styrelse sammanträdde 2–3 februari på Missionsgården Fridhem i Vännäs. Många av oss som var med upplevde vinterlandskapet i Västerbotten ganska exotiskt, men bara en hade skidorna med sig upp.

På fredagskvällen mötte vi styrelsen för den regionala organisationen ELM Nord. Det blev ett gott samtal om verksamheten i norra delen av Sverige. Tyngdpunkten i ELM Nord utgörs i dag av församlingarna i Umeå och i Vännäs; den senare håller till på Fridhem där det också finns mycket annan verksamhet. Tidigare har det funnits verksamhet på många fler platser i Ångermanland, Västerbotten och i någon mån Norrbotten. I dag finns det samlingar på några platser och det var gott att höra att ELM Nord anstränger sig för att bistå lokala grupper i till exempel Skellefteå och Piteå. Samtidigt ledde det oss in på frågorna kring hur gemenskaper som minskar kan få hjälp att vända utvecklingen och att bli missionerande i sina närområden.

Först på lördagsförmiddagen behandlades sammanträdets största fråga. Under några år har ELM utrett möjligheterna att starta arbete bland något onått folk för att förkunna evangelium där Jesus inte alls är känd. Det senaste året har särskilt intresse riktats mot två folkgrupper och nu hade utredningsgruppen nått dithän att man föreslog styrelsen att ELM ska satsa på att gå med evangeliet till den turkiska folkgruppen. Det finns en öppen dörr …

… men det är ett stort steg för en liten organisation att ta. Efter en stunds samtal visade det sig att viljan och modet finns. Styrelsen beslutade att föra fram förslaget till årsmötet. Nu väntar ett intensivt arbete under våren för att förbereda detta och för att involvera medlemmar och andra. Det kommer att kräva mycket bön, ekonomiska resurser och villiga personer. Men vi hoppas att Herren ska leda oss vidare och förse med det som behövs. (Om du har frågor och tankar, ta gärna kontakt med undertecknad.) Arbete på det fält som föreslås kommer också att innebära att vi behöver arbeta med information på ett mer försiktigt sätt – det blir också spännande att lära sig (läs mer om detta i Till Liv i februari och i mars).

Styrelsen brukar vid sina sammanträden ägna en stund åt att en friare diskussion kring något strategiskt ämne. Denna gång frågade vi oss om ELM behöver reformeras och i så fall på vilka områden. Reformationen på 1500-talet handlade, som någon formulerade det, om att det fanns ”bråte som skymde det fantastiska evangeliet”. Sådan bråte finns nog också i vår tid, i våra liv och i ELM.

ELM har ett par anställda som bor i Västerbotten och en av dem är Fredrik Smetana som var inbjuden att efter lunch på lördagen berätta om sitt arbete som missionssekreterare för Sverige. Han var också kvar under något ärende som handlade just om sverigemission.

Till det jag skrivit om kom en rad större och mindre ärenden, förstås. Som gäster på Fridhem är vi glada över mottagandet; tack för goda samtal och måltider. På söndagen efter sammanträdet firade några styrelseledamöter gudstjänst på Fridhem, där Peter Henrysson medverkade som predikant, och några i Sackeuskyrkan i Umeå, där ordförande Henrik Nilsson predikade.

Be för ELMs styrelse och för fattade beslut.

På styrelsens uppdrag

Erik J Andersson, missionsledare