Hej! Tiden här i Kenya flyger iväg och vi har redan varit här en tredjedel av hela resan. Det är konstigt hur snabbt man vänjer sig vid en helt ny vardag trots att de skiljer sig otroligt mycket från den hemma i Sverige.

Den senaste veckan har det inte hänt så mycket för vår del då vi varit sjuka och stannat hemma från skolan. Idag var vi äntligen tillbaka igen och alla välkomnade oss med öppna armar. Bara under dessa dagar vi varit hemma har vi saknat pojkarna och personalen väldigt mycket. Vi har verkligen kommit nära pojkarna och byggt upp individuella relationer med var och en av dem, vilket känns så betydelsefullt för mig. Allihopa är så fina och kärleksfulla och jag, Lisa och Vilma går alltid hem med ett stort leende när vi lämnar dem på eftermiddagarna. Under matatoresan hem sätter jag alltid i mina hörlurar och tänker på dagen vi haft och känner en sån tacksamhet för att jag får vara här och vara en liten del av pojkarnas liv.

Bild från en av dagens aktiviteter på Bethesda

Förra helgen hann vi med mycket. Under fredagen besökte vi Menengai crater som ligger ca 10 minuter från vår lägenhet. Vi åkte dit med vår vän Weldon och väl på plats blev vi guidade av Steve, en väldigt härlig person som förklarade och berättade om hela området. Vi gick längs bergen och fick se en fantastisk utsikt. Vi såg och mötte människor som bor där vilket gjorde mig väldigt förvånad. Det var stora plantage längs de branta bergskanterna, och där bodde helt vanliga familjer. Precis som överallt i Kenya gick där även vilda getter, får och tjurar. Något som var så ovant och konstigt i början, men som idag är helt normalt och vi reagerar knappt när vi möter en stor tjur mitt på trottoaren.

Lördag till söndag samma helg spenderade vi på Bethesda, precis som Lisa berättade i förra blogginlägget att vi hade framför oss. Det var väldigt mysigt och fint att få spendera mer än bara några timmar tillsammans med pojkarna. Vi kollade på film, bjöd pojkarna på popcorn, hjälpte till med deras sysslor och hade gudstjänst. Det var en väldigt mysig helg och kul att få se lite mer av deras vardag!!

Det är just sådana där dagar som ger mig extra mycket perspektiv på livet. Under den helgen hade jag mycket blandade känslor. Pojkarna trivs väldigt bra i denna vardag och nöjer sig verkligen med det, medan ett barn hemma i Sverige antagligen hade klagat på det efter bara några dagar. På ett sätt tycker jag det är väldigt sorgligt att det är så stor skillnad och jag skäms över att alltid ha tagit livet hemma i Sverige som en självklarhet. Men samtidigt gör det mig så glad att se att en sån här vardag kan göra just dessa pojkarna väldigt tacksamma. Vi lever på samma planet men i helt olika världar. 

Nu har vi bara ca en månad kvar tillsammans med Bethesdapojkarna och hela skolan. Jag vill verkligen ta vara på den tiden och njuta av den då allt redan har gått så snabbt. Samtidigt som det är tråkigt att tiden går så snabbt vill jag erkänna att jag längtar efter Sverige, men det är något jag försöker att tänka bort så mycket som möjligt. 

Tack för att ni följer vår resa här, ni får gärna be för oss och allt vi har framför oss. 

Kram Bina Davidsson!!!