Världslig osäkerhet

Det här är inte första gången mänskligheten är i kris. Men den här typen av kris har vi inte upplevt förut. Vi lever så tätt sammanvuxna med varandra att smittan sprider sig global oerhört snabbt. Pandemin har dessutom orsakat kraftiga störningar i ekonomin, och det är något nytt. Börsen har rasat oerhört snabbt och än så länge tyder ingenting på att kurserna är på väg att stabiliseras.

Finansministern har konstaterat att den här krisen är annorlunda än andra kriser eftersom människor inte slutar konsumera på grund av att man saknar pengar, utan för att man inte kan eller får röra sig som vanligt. När turism, restauranger, hotell och flygbolag över en natt står utan verksamhet märks det oerhört snabbt i ekonomin och för alla arbetsgivare och arbetstagare.

Förhoppningsvis kommer vi relativt snart kunna återgå till ett någorlunda normalt liv, men hur lång tid det kommer att ta för ekonomin att återhämta sig är det omöjligt att säga. Börsen har på en månad tappat 30 % och de hårda riktlinjerna gällande möten och resande slår hårt mot samhällsekonomin med uppsägningar och vinstvarningar till följd o.s.v. Det får stora effekter för alla som sparar i fonder och dylikt.

Gudomlig trygghet

Allt det har fått mig att fundera en hel del över vad det innebär att vara människa och att vila i Guds händer. Var har jag egentligen min trygghet någonstans? Hela Bibeln är ju genomsyrad av uppmaningen att inte sätta vårt hjärtas tro och hopp till ledare eller till pengar, och Jesus säger själv:

Samla er inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. För där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara. (Matt. 6:19-21.)

Sällan har de orden känts så träffande som just nu.

Vi vill så gärna ha kontroll. Det är ingenting fel med det, det är en naturlig mänsklig instinkt, men livet är osäkert och fullt av element som vi inte kan kontrollera. Det måste vi lära oss hantera. I vanliga vardagssituationer gör vi det genom att sköta kroppen, hålla koll på ekonomin, skapa rutiner och strukturer för vardagen o.s.v. men när vi hamnar i kris räcker sällan de strategierna, vilket skapar ångest. Ta den ångesten till Gud!

Våra perspektiv och våra strategier är otillräckliga inför livets ytterligheter, men Gud är annorlunda. Gud är allsmäktig och allgod och har allting i sina händer. Det är därför Bibeln hela tiden uppmanar oss att överge våra avgudar och sätta vårt hjärtas tro och förtröstan till Herren. Han är den ende som kan hjälpa.

Psaltaren 91 lär oss visserligen inte att Guds barn är immuna mot sjukdomar, men talar underbart om tryggheten i Guds närhet.