Idag delade vi upp oss så att vi kunde besöka tre olika församlingar för att fira uppståndelsegudstjänst. När vi skiljdes åt på morgonen kändes det konstigt att vi skulle vara ifrån varandra… i flera timmar.

Gudstjänsterna såg väldigt olika ut, två av dem var på det lokala språket och en var internationell. Alla tre församlingar firade gudstjänst i omgjorde lägenhetslokaler och antalet var mellan 30 och 60 pers – inga enorma mängder i svenska mått, men här där den protestantiska kyrkan är relativt ung så är det glädjande, särskilt med tanke på att många av dem är frälsta sedan bara ett par år tillbaka.

Efter gudstjänsten så blev det gemenskap och goda samtal på alla tre platserna; Amandus grupp fick mycket fika, Stefans gäng blev serverade mat i det oändliga och Matildas grupp gick med hela församlingen till en food court, vilket den församlingen alltid gör efter gudstjänsten.

Resten av dagen var fri och vi hängde i de team som vi delat upp oss i. Det var väldigt härligt att få umgås i mindre konstellationer och hinna få goda samtal. I vår grupp hann vi diskutera allt från Sveriges kristna samfund i detalj, skillnaden på Göteborgare och Skåningar och 1500-talet i Sverige.

När vi samlades igen på kvällen och berättade om våra erfarenheter så hade vi alla haft annorlunda dagar – men ett som var detsamma var glädjen över uppståndelsen i alla församlingar. Alla hade vi fått säga att yes, he is risen indeed. Precis som våra nära och kära hemma i Sverige fått stämma in i detta jubelrop!