Ett par milstolpar på vår volontärresa har nu passerat! Vi har spenderat en hel månad i Kenya, det längsta jag någonsin spenderat hemifrån och vi har varit här en hel fjärdedel av tiden. Det är fantastiskt men jag, Melker som är en av de tre musketörerna här i Kenya tycker att tiden har gått alldeles för fort, på gott och ont. Det är en bra grej för det visar på att jag trivs väldigt bra vilket jag är otroligt tacksam för. Men det växer också en liten sorg och en liten stress inom mig av att vi faktiskt inte har all tid i världen.

Under skoldagarna har vi var och en valt ut vissa klasser vi vill vara lite mer i. Det är fantastiskt hur trots att vi nu spenderat ganska många dagar i skolan fortfarande blir varmt välkomnade och att personalen och eleverna alltid gör plats för att inkludera oss i deras vardag, lär oss nya saker och att anpassa oss. Jag har spenderat mycket av min tid i klass 2 och förskoleklass 2 men trivs väldigt bra med alla åldrar. Men vi känner alla att det är kul att få komma in i det och verkligen lära oss hur klasserna fungerar och var det finns utrymme för oss att hjälpa till, både i undervisning och i annat.

Förskoleklass 2 som arbetar med modellera.

Även helgerna kommer vi in i efter hand och nu efter en period där fokus har legat på att känna in pojkarna och möjligheterna att hitta på saker, har vi fått ha väldigt fina helger som vi verkligen har njutit av på många sätt. Vi har bland annat som lite ordnade aktiviteter, fått bjuda på frukt, chips och film och vi har fått gå en vacker promenad i området där barnhemskillarna fick visa oss runt. Men vi har också fått hitta på enkla men roliga grejer som att spela fotboll, sjunga, och vara kreativa i skapande på olika sätt. Jag tycker är fint eftersom att vi kommer från så olika bakgrunder och då har så olika idéer och visioner från när det gäller allt från lekar, till vad man kan tillverka av materialen och skräpet som finns sparat på skolgården.

Frukt, chips och film!

Harry som flätat en nyckelhållare av slängda petflaske-korkar.

Bethesda är en väldigt fin plats men skolan är väldigt annorlunda från Sverige. Jag har upplevt att mycket fokus ligger både på att lära ut kunskap i de ämnena som kursplanen innefattar, men också att lära ut uppförande. En rolig grej jag lärt mig är också att man i yngre klasser uppmanar barnen till att rulla runt däck på rasterna för att bygga styrka i handlederna och på så sätt kunna utveckla en bra handstil.

I väntan på lunchen.

Vi har även passerat ett par lediga dagar där vi får god chans att vila upp oss men också att kunna hitta på lite saker. Vi har fått ha middag med våra vänner från Färöarna. Vi får också möjlighet att veckohandla och har skapat en tradition att köpa en liten glass var, som vi äter precis när vi kommer ut eftersom att det är för varmt för att ta glassen hem. Vi får också möjlighet att sola lite och jämna ut vår dåliga solbränna vi får av att bära t-shirt i den starka solen, tråkigt nog är dock poolen på området ur funktion och är ganska grön.

Första glassen satt mycket fint!

Överlag är jag väldigt glad över att vara här och jag känner att jag verkligen njuter av kulturen och alla nya intryck. Jag är tacksam över att vi får komma så nära kulturen och att vi får så många möten med många goa människor här, även fast det ofta är jobbigt att se människor i nöd och som inte mår som alla borde ha rätt till att må. Vi har märkt att vi inte kommer kunna smälta in och börjar vänja oss vid att folk ropar och att vi får mycket uppmärksamhet, vilket kan vara jobbigt men vi har lärt oss att finna oss i det ändå.

En bild av vår vackra stad Nakuru.

Vi är så tacksamma för alla er som ber för oss och följer oss hemma i Sverige och har det med oss!

Varma hälsningar från Kenya genom Melker Arvidsson.