Religionsfrihet 2

För ett år sedan satt jag på tåget till Stockholm. På perrongen i Hässleholm hade jag mött en predikantkollega och växlat några ord med honom. Vi hade platser i olika ändar av tåget, men efter stund på resan skickade han ett meddelande till mig: ”Läs om vår tid religion på s 26-27 i Kupé.”

Jag tog gratistidningen i stolsfickan framför mig. Redan på omslaget fanns rubriken: ”Halleluja! Vår nya frälsning är här! Religion 2016 – så ser den ut.Anmärkningsvärt med en sådan rubrik i en tidning som hör till den grupp tidningar som ska ge nöjda kunder och inte uppröra någon.

Artikeln var intressant. Den tog upp vetenskapen, skapelsen, kärleken och en del andra områden där svenskar söker förklaring av livet och mening i det samma. Men det jag mest lade märke till var avsnittet om skolan:

”Skolans värdegrund – vår nya katekes: Allas lika värde, individens frihet, jämställdhet och solidaritet mellan människor. Det är innehållet i värdegrunden. Och precis som barn förr fick traggla katekesen i skolan måste dagens elever ha projektarbeten kring värdegrunden. Men ifrågasätta den? Aldrig. – Värdegrunden fungerar som ett överämne i skolan, som inte får ifrågasättas som övriga ämnen. […]”

Artikeln är skriven – i kåserande men klarsynt stil – av Ana Udovic, frilansjournalist. Med självklarhet beskriver hon moderna fenomen som religiösa och lika självklar hör Gud och kristendomen till det förflutna.

När det största partiet i Sveriges riskdag vid sin kongress för några veckor sedan tog beslut om att arbeta för religionsfria skolor, kom jag att tänka på Udovics artikel igen. Beslutet avslöjar en blindhet för frågor som rör religion och värderingar som är förbluffande. Den blindheten gör att man inte frågar efter varken vetenskapligt stöd – det borde inte vara så svårt att jämföra resultat mellan religiösa skolor och icke-religiösa – eller barnperspektivet. Det senare lyfter uppsalabiskopen Antje Jackelén på ett mycket bra sätt fram i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Mina föräldrar gick i en skola med morgonbön – oavsett vad deras föräldrar vill. Jag gick i skola utan morgonböner – oavsett vad mina föräldrar ville. Mina barn går i en skola med, för att jag vill det. Att tro att det skulle göra svensk skola bättre att inskränka valfriheten det är ett steg i en riktning då religionsfrihet blir frihet från, inte till. Och frihet från har inte så stort värde.

/ErikJA

Andra inlägg

Sista tiden i Kenya

Sista tiden i Kenya

I förra inlägget fick ni höra om hur Kenyas stora översvämningar med största sannolikhet skulle påverka våra sista...

Rapport från NUM – maj

Rapport från NUM – maj

På NUM samtalade vi om ekonomin för det aktuella arbetet, och blev informerade om att ELMs vårkampanj kommer att vara...

Bär en volontär

Bär en volontär

Vi anar en trend av allt fler unga som vill gå ut för Guds rike. De senaste åren har vi överraskats av ett ökande...

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.