Ursäkta den dramatiska titeln, men nu närmar sig faktiskt hemresa för oss och mycket (!) har hänt sen vi skrev sist. Vi trivs bra här och har inte varit med om några större missöden. Filmprojektet går framåt, vi har haft flera besök från Sverige och hösten har kommit.

Vi har genomfört åtta intervjuer med ledare och pastorer från olika delar av landet. Vi har lärt oss om den protestantiska kyrkans framväxt i landet, fått lyssna till personliga vittnesbörd och fått höra vad de vill att vi, den globala kyrkan, kan göra för de kristna i Främre Asien.

Varje intervju tog ca 2-3 timmar att genomföra, om man räknar med riggning inför och efter. Själva inspelningsfilerna av varje intervju är ungefär 40 min långa, så vi har alltså ett par timmars material att jobba med. Vi kommer att göra tre versioner av samma film, varav den första ska vara ungefär 7 minuter lång. I veckan valde vi ut de delar vi behöver och det var en större utmaning än vi trodde, men vi lyckades till slut få det innanför tidsbegränsningen. Vi har påbörjat själva redigeringen och finslipandet vilket vi kommer färdigställa när vi är tillbaka i Sverige. Vi ser fram emot att få visa slutresultatet och ber att filmen ska få beröra och kalla människor.

Vi har haft besök av några av våra familjemedlemmar och av en av ELMs medarbetare med familj. Det har varit väldigt roligt och uppmuntrande! Trots att både jag och Matilda känner oss ganska nya här så vet vi ju mer om stan, om maten och om människorna än vad våra besökare gjort, så man kan säga att vi agerat guider för våra gäster.

På kartan ser man att stan vi bor i ligger vid vatten, så innan vi kom hit tänkte vi att badmöjligheterna här skulle vara oändliga. Tyvärr är det lite klurigt att hitta lämpliga badplatser längs stan, så istället har vi under våra lediga helger tagit båten till någon av öarna för att komma från storstadsvimlet (och för att bada). Vi trodde inte det skulle gå att fortfarande göra det i november, men jodå! Det har blivit två dopp sen månadsskiftet och det har varit mer än 20 grader i vattnet då. Häromveckan kom dock hösten som över en natt. Nu regnar det ofta och man behöver långbyxor, tjock tröja och jacka för att inte frysa. Vattendräneringen är bristfällig så det rinner massor av vatten längs gatorna när det regnar (ungefär som i Lund). Dock är vi glada att vi fick vara här under den varmaste hösten på länge! Vi har njutit av solen!

På torsdag far vi hem. Det ska bli gött på många sätt. Matilda längtar efter ett rymligare kök och jag längtar efter leverpastej. Och vi saknar också er alla där hemma förstås. Ses snart! Matilda hälsar! Kram Amandus