I dag lägger jag ett par timmar på att förbereda ett kort föredrag om Axel B. Svensson jag ska ha för ELMs nämnde för utlandsmission (NUM). Svensson studerade på folkskoleseminariet i Växjö i slutet på 1890-talet och umgicks då mycket med en grupp studiekamrater. De diskuterade litteratur, religion och nya filosofiska idéer. Efter examen gick man åt olika håll både geografiskt och när det gäller livsinriktning. Svensson upplevde ett par år senare en tydlig omvändelse tillbaka till sin uppväxts evangeliska tro och blev en stark försvarare av kristendom och av Bibelns  auktoritet under mer än sextio år.

V. Rydén 1878-1930 (Bild: Wikipedia).

En av studiekamraterna i Växjö hette Verner Rydén (eller Värner Rydén, 1878-1930). Han blev efter examen lärare i Malmö (medan Svensson flyttade till Forserum i Småland) och utvecklade ett stort politiskt engagemang inom Socialdemokraterna.

En lång och läsvärd artikel finns om Rydén i Svenskt Biografiskt Lexikon. Läs den här om du vill.  Men jag fastande särskilt för artikelns slutord:

“Rydens anföranden – liksom hans artiklar i Arbetet där han medverkade i nästan 20 år – var ofta starkt polemiska. Ett drag av självmedvetenhet präglade också hans uppträdande. Detta, i förening med en klar viljeinriktning men också ibland hänsynslöshet och en bestämd uppfattning om andra personer, skaffade honom flera motståndare, både inom och utom det egna partiet. Omdömena om R som person är därmed mycket skiftande. Vid hans bortgång användes betecknande nog i flera eftermälen ord som strid och stridsfält. Hans stora arbetskapacitet och kunnande på flera politikområden var allmänt omvittnade liksom förmågan att komma till samförstånd i enskilda sakfrågor. Han hade lätt att finna formuleringar som kunde ena olika parter. Trots att R var så pass kontroversiell kunde han inta en central position i sv politik under ett kvartssekel.”

Om man byter ut Rydéns namn till Svenssons, begreppen som kopplas till Socialdemokratin och politiken till arbetsfält där Svensson verkade och gör ytterligare några justeringar så skulle beskrivningar kunna utgöra ett slutord också över Axel B. Svensson.

Fascinerande, tycker jag. Bestod den där diskussionsgruppen vid lärarseminariet i Växjö av personer som sökte sig till likasinnande? Eller var den en smedja där personligheter skärptes och retoriska vapen smiddes?

/ErikJA