Hej hej från Peru! Det har nu gått lite mer än en månad sedan jag tillsammans med mina kompanjoner kom till Peru. 1,5 månad som känns som två veckor, tiden går snabbt när man har roligt brukar man ju säga och det kan jag verkligen skriva under på. Samtidigt känns det som vi har varit här i 6 månader för oj vad vi har fått uppleva mycket!

När jag tänker tillbaka på dessa veckor fylls jag av många känslor. En glädje och tacksamhet av att få möta bröder och systrar i tron på andra sidan jordklotet. Och att bli bemött med öppna armar, med en en sådan värme, omtänksamhet och nyfikenhet fyller mig med så mycket kärlek. Såklart har det också funnits utmaningar. Inte minst är det en utmaning att lära sig ett nytt språk eller att lära känna en helt ny kultur, människor, platser, ljud och dofter. Det kan vara frustrerande och ta mycket energi. Men något som däremot alltid består vart jag mig än i världen vänder och som jag alltid kan luta mig mot hur jobbigt saker och ting än är, är Gud. Han är vår klippa.

Nedan följer en massa bilder från de senaste veckorna:

De första tre veckorna bestod av att lära känna Chiclayo, bland annat hur man tar sig runt och en massa spanskaundervisning på distans.

De första veckorna bestod också av att lära känna folk från kyrkan.

Vi har hjälpt till lite i barngrupper..

…och i kvinnogrupper.

En eftermiddag var vi i Pimentel (kustby) tillsammans med några ungdomar från kyrkan.

Vi har också hunnit med en sväng till Lima för en höstsamling med skandinaviska missionärer.

Amani workshop.

Tack till er som följer oss i bön!

Hanna Nilsson, volontär i Peru